Äntligen nådde vi andra kusten, nu har vi åkt från kust till kust, vi har kommit halvvägs på vår resa. Temat ”Coast to coast” har handlat om så mycket mer för oss än att åka tvärs över Sverige, det har handlat om att lära känna varandras kuster och allt där i mellan. Man kommer varandra otroligt nära på en sån här resa och jag är oerhört tacksam för att få uppleva detta.

Karantän på hönö” säger Oskar Moll, dagen har startat klockan 05.45. Vi landade altså på Hönö igår natt så vi hade redan hunnit smaka på det lilla miraklet som kallas Hönö. Jag, Oskar och Rick fick låna min grannes stuga och vi hinner avnjuta en baguett och en kaffe innan vi beger oss mot Albin där resten av gänget sovit.
Dagens första spelning sker på LM-Engström, ett gymnasium mitt inne i Göteborg klockan 08:30, oerhört trevligt. Väl på plats fick vi förstärkning i blåssektionen av saxofonlegenden Martin Svanström som hänger in på alla våra spelningar runt Göteborg. Vi spelar och när vi är klara får vi fika med estetlinjens treor. Oskar Moll lockar dem att söka betel och motiverar med Cs och datasal men utan resultat. Lotta åker direkt till Hönö efter spelningen men Kalle stannar kvar för att göra Göteborg och hämta upp turnéns nästa tillskott, geniet Arvid Ingberg som kommer hänga med resten av turnén.

Väl på Hönö är det mat/sov/dusch läge. Falukorv stod på menyn och vi kände oss oslagbara. Vi hade nu lite dötid så vi bestämde oss för att ta en promenad vid havet över klipporna. Jag hade faktiskt glömt hur vackert det var där ute, små och stora isflak låg och guppade varandra ”Det är som att havet andas ” sa Andreas. Väl på klipporna började Valters chilenska påbrå röra runt hans inre, han skrek något på spanska och det klättrades i berg i hyperrapid, ingen har skådat något liknande. Vi nådde hamnen tillslut och efter att vi köpt lite godis var det av till Albin igen.

Vi åkte nu till betelkyrkan där nästa spening var. Efter mycket mekande med rigning och ljud var det dags för veckans höjdpunkt, en legendarisk stund, ett ögonblick av hopp, afro skulle få äta på pizzerian som i sex år i rad blivit utnämnd till Sveriges bästa, Kebab-House. Pizzan får 10/10 end of discussion. Rick blir så lyrisk över den att han tar med sin och flera andra halvätna pizzor i doggybag, trycker i sig dem i bilen och skriker av glädje/hopp.

Vi spelar sen i betelkyrkan med full blåssektion och förvånansvärt mycket folk, succé. Efter nerrigning och lite häng drar vi hemåt. Det blev en dag av mycket intryck och skratt som avslutades med att vi lade oss hyfsat tidigt efter lite vin och gott samtal. Imorgon bär det av till rytmus i Göteborg och sen till Örebro

”Svårt att hålla tillbaka när med en sånhär kagge” som Lundström så vackert sa sammanfattar på något sätt hela dagen och spelningen. Det är svårt att hålla tillbaka av sig själv när man åker med ett sånt fint gäng och svårt att hålla tillbaka musikaliskt när man spelar med ett sånt bra gäng.

Hej loggen!
Vi började återigen dagen med att vakna upp i fantastiska Edsbruk till solljus och iphonealarm. Frukost, packning och städning sen bar det av mot Tranås, Jonatans ”Hoods”. Vi hade knappt hunnit börja åka när vi märker att det är något fel på Kalle (Albins bil) och vi tvingas stanna i diket. Motorhuven slängs upp och motorn ryker och kokar, Kalle var överhettad. Lotta (Hyrbilen) kör och hämtar vatten i stugan vi sov i och med vattnet och lite glykol så lyckas vi lugna Kalle och vi kör vidare. Det är vid det här laget vi märker hur olika Kalle och Lotta faktiskt är, Kalle är 21 grader minus och Lotta är 21 grader plus. Trots sina olikheter så tycker vi om båda lika mycket!

Lotta stannar på Max, raggar på lite tjejer, tar några cheese och lite kaffe, då händer det ofattbara… Lundström träffar på sin försvunne teorilärare från södra, Johan Larsson. En oförglömlig konversation tar plats, dem skrattar, skriker, gråter, bråkar och dansar som bara riktigt gamla vänner gör. Dem tar farväl med en kram och Lotta rullar vidare. Vi frågar Oskar i bilenvad han tyckte om Johan och han sa till vår förvåning och glädje: Jag hyllkapar honom!

Vi är efter några timmars åkning framme i Tranås där vi börjar packa ur bilarna, in med allt pick och pack i kyrkan som vi senare på kvällen skulle spela i. Nästa destination var nu Jonatans hem där en varm middag uppfunnen av Jonatans mor stod på bordet. Efter den underbara maten, kaffe och after-eight åker vi till kyrkan för soundcheck och lite rep. Klockan rullar på och vi äter pizza som får 4/10, osexig och osvettig.

Efter en live/unplugged version av Coast to coast låten backstage så är vi redo för gig och vi spelar igenom vårt set. Efteråt bjuds vi på fika och vi förundras återigen över Tranås gästfrihet. Nu sitter jag åter i Lotta och vi rullar nu mot Hönö, mina och Albins ”Hoods”. Tänkte avsluta med två citat från dagen som givit oss glädje.

”sänk värmen Oskar Moll sittandes i jacka i Lotta medans Kalle fryser häcken av sig.
”svårt att hålla tillbaka med en sånhär kagge” Lundström när vi påpekade om hans chopsande.

Tack för oss, ses imorgon igen!

Dag 2 på turnén har snart nått sitt slut, vi sitter och tittar på scrubs såhär innan det är dags att säga godnatt. Idag har varit vår ”retreat-dag” där vi bara har njutit av varandras sällskap och inte besvärat oss för fem öre.

Hej loggen!
Som jag nämnde lite i förra inlägget så är vi ute på Sofias land som bara kan beskrivas som magiskt. Vi tar en dag ledigt från turnén här och gör ingenting. Dagen startade med att solens strålar väckte mig, kollar ut, inte ett moln på himlen, inte ett bekymmer i världen, en drömmarnas dag. Tv:n, Rick och några filtar gör mig sällskap innan våra kära afrovänner droppar in en efter en. Frukost äts och dagen planeras, vi skall ut på promenad. Vi klär på oss och går ut i detta vinterparadis, en frusen sjö, skogen och gamla lador och hus, allt låg framför oss. Sofia guidar oss runt på landet och vi har en smått episk promenad på en dryg mil i ett magiskt vinterland.

Väl tillbaka i stugan så äts det korv med bröd och vi ser på en klassisk ”hur man jagar i tjeckien” film. Inspirerade och glada bestämmer vi oss för att ta tag i något vi ständigt snackat om, spela in en ”Coast to coast” låt. Jag, Oskar Moll och Helmer går upp på övervåningen och lägger grunden på låten medans resten ser på film Vi hämtar upp en och en som får dra sitt strå till stacken och lägga en liten rapp-vers. Låten fortsätter proddas och på undervåningen går Sofia igenom hela ”Singel-Lidingö” för oss hungriga afroelever, vi väljer varsitt byte och går vidare till en ännu mer avslappnad del av dagen, nån duschar, nån sover, nån övar, några handlar och några spelar MIG. Just denna omgång MIG var en något legendarisk omgång där någon visade sina okunskaper inom CS, någon inom Bilar och Någon inom kyrkor.

Matdags igen, hemmagjord pyttipanna stod på menyn och alla var nöjda. Vi lekte en lek där man inte fick säga ja, nej eller tveka, succé. Något som pågick under hela dagen var att vi ständigt åt Merci som vi fick efter gårdagens kyrkspelning, vi är evigt tacksamma.

Slötittande på tv och slutproddandet stod på schemat nu och efter en gemensam lyssning av låten och några tårar är afro helnöjda med dagen och taggade inför morgondagens gig, Tranås! Inte världens roligaste inlägg men en väldigt fin dag!

20120206-234912.jpg

Tack för oss, ses imorgon igen!

Jag, Alexander Grönlund kommer blogga varje dag från vår turné med afro som korrespondent för BB

Hej Loggen!
Jag vaknar upp och tar det extremt lugnt, klockan går och tillslut märker jag att jag är sen till packningen av bilen. Skyndar mig och kommer svettig till betel där packandet är färdigt i princip. Jag ber grabbarna om ursäkt men dem är glada och pigga, förstår inte hur/varför, då slog det mig: CS! Morgonen hade alltså börjat klockan 9 för Albin, Helmer och Oskar M som offrat allt och åkt till skolan för att starta turnén på allra bästa sätt, vi skulle varit där 10. Inspirerad och lycklig så undrar jag: ”vad väntar vi på?
Sofia säger någon.
Vi börjar kolla på varandra och småler, blickarna går mot datasalen. CS! skriker någon och vi rusar dit för en sista stund av manlig gemenskap.
Tillslut kommer Sofia, vi ber en kort bön och åker iväg mot Edsbruk, turnén har satt igång på riktigt.

Vi har 2 bilar med oss på turnén, Albins bil ”Kalle” och hyrbilen ”Lotta”.
Vi stannar på Max i norrköping där vi blivit förvarnade om ”foxy ladies” i personalen, och det stämde, rekomenderas varmt. Efter csn rabbater med plussmenyer trodde vi inte att vi kunde ha det bättre, då händer det ofattbara: En man kommer ut ur röken i köket med en bricka i handen, full av dipsåser. Han kommer fram till oss och bjuder på härligheterna. Vi börjar i princip att gråta av glädje och vi hinner knappt lugna oss innan näste man kommer ut ur köket, Jakob som han hette, med en bricka med glass som han bjöd på. Oskar Moll kunde inte förstå och trodde inte sina ögon, teorier spreds om att betels kökspersonal låg bakom det hela.

Efter Max så ringer Valters försvunna bror helt plötsligt och säger att han befinner sig i norrköping, vi alla bestämmer oss för att hjälpa Valter att leta upp sin bror. Robin uttalar sig om sin Norrköpingskoll och vet exakt vart vi skall åka. Vi yrar runt i norrköping i en dryg timme tills Valter flämtar till, öppnar dörren, kastar sig ur bilen, skakar av sig grus och damm och springer bort utom räckhåll. Vi kör efter honom och runt krönet ser vi Valter som återförenas med sin broder, dagens, veckans och årets vackraste ögonblick, alla i afro grät. Efter detta fick Robin smeknamnet ”Norrköping”.

Något jag inte skrivit om är den ständiga fighten mellan Kalle och Lotta, mycket kan skrivas men vad som är värt att nämna är alla listor.

Kalles Kaplista
1. Robin ”Norrköping” Lindvall (för yrandet i norrköping)
2. Helmer ”Helmer” Norby (taskig imitation av Lundström)
3. Valters brorsa (han var aldrig där)

Kalles Hyll-lista
1. Sofia ”Drömmen” Eriksson (fin tjej)
2. Jakob (gratis glass)
3. Oskar ”Legenden” Lundström (för sin lista)

Lundströms Achtung Mardrömslista
1. Lagget
2. Snabb
3. Tvärtom
4. Tjock
5. Kantig

Sen kom vi fram till Sofias sommarstuga, mycket kan sägas men Lundtröms ord sammanfattar allt: Dröm!
Sen spelade vi i Edsbruks kyrka och nu sitter vi här och myser, det ultimata afrohänget, god mat, goda vänner och en god natts sömn!

Tack för oss, ses imorgon igen!


Lisa Groops förflutna

Betelbladet har forskat i de mörkaste av hemligheter på Betel och vi har nu fått nys om att en av våra kära elever har fått ha det lite bättre än resten av oss. Vi har fått ta del av klassificerad information om Betels egna Paris Hilton.

Lisa Groop är ett namn som de flesta känner till på Betel, men vad de flesta inte vet är att hon brukar kallas lilla Paris. Smeknamnet kommer ifrån att hon kan leva på sin familjs pengar och lever i stort överflöd, i hemlighet på Betel och Tempus.

Det var senast häromdagen som Lisa lyckades muta vaktmästaren till att ge henne tre sängar istället för en som resten av de Tempusboende. ”Det var inte så svårt” säger hon, ”Jag ringde bara pappa!”.


Två av sängarna från Lisas rum, innan vaktmästaren ställde in en tredje

Efter mycket efterforskning hittar vi även en brottslig incident i Lisas register där hon fastnade i tullen för smuggling av olagliga substanser, hon lyckades även ta sig ut den förseelsen men hamnade i tullens register som synes på bilden ovan.

Det finns också mycket som talar för att hon har lyckats muta Molly i köket till att få ta all sin mat först eftersom hon mycket sällan ses stå och vänta i matkön.
Vi på Betelbladet kommer att undersöka och följa upp den här storyn ytterligare.

20120127-231718.jpg

Att betels flickor är åtråvärda är ingen hemlighet men i fredags kväll tog det här helt nya banor när några av beteltjejerna blev bjudna på chips.

Runt kl 23 på fredagskvällen blev några av betels elever bjudna på chips från en okänd avsändare på restaurangen ”Mosaik. Tjejerna fnittrade högljutt och tog det som ett tecken på uppskattning och vi på BB kan ju förstås bara hålla med.

20120126-115012.jpg

Sängarna som betels tempusboende kommer att i veckan är mycket efterlängtade, men kommer de boende vilja använda sängarna efter vetskapen om att de tidigare använts i Beckomberga mentalsjukhus.

I flera månader nu har betels tempusboende gått och väntat på sina nya sängar som de har blivit lovade i höstas. Och när nu sängarna till sist verkar komma har vi på betelbladet fått ta del av information som berättar att sängarna inte alls är nya utan egentligen är begagnade och har använts tidigare. Enligt våra källor som önskar vara anonyma kommer sängarna från Beckomberga mentalsjukhus.
På sjukhuset har bäddarna använts som bl.a. patientsängar och isoleringscells-sängar.

20120126-115130.jpg

Beckomberga mentalsjukhus hade under sina storhetsdagar närmare 2000 patienter samtidigt och var då Sveriges största mentalsjukhus. Att köpa begagnade sängar från sjukhuset har visats sig bli både ekonomiskt och logistiskt fördelaktigt i och med att Tempus och sjukhuset ligger relativt nära varandra och transportkostnaden har minskat markant.

Efter samtal med flera betelelever märker vi här på BB att flera av de som ska få nya sängar hellre väljer att sova på golvet; ”Jag tänker aldrig lägga mig i en sån säng!” förklarar Sara Josefsson, 21.

Häromdan så fyllde Erika Broström år och det blev Karaokeparty i danssalen. Allt gick fint och var trevligt, folk skrattade och sjöng, då skedde det ofattbara…  En  Bibel-Biblare bestämde sig för att gå upp och ta ton, vilket är väldigt ovanligt här på Betel. Johannes Jareteg var en av åskådarna som fick vittna till denna märkliga händelse och BB har fått en exklusiv intervju med ”Betels egen Robert Wells” om festligheterna.

BB: Hej Johannes! Vi här på BB hörde att två stycken elever från Bibel-Bibel  var uppe och sjöng varsin låt på scen igår, stämmer detta?

JJ: Ja, Karaoke tyvärr… När frågan: ”Vem är näst? ställdes” hamnade jag i ett smärre chocktillstånd när jag såg bibel-bibelaren går med eld i ögonen och mod i hjärtat gå mot scenen. Jag skrek: ”NEEEEEEEEJ! FÅ ETT STOP PÅ TOKIGHETERNA!” Jag försökte övertala dem men det gick liksom inte att få stop på dem… Den ena sjöng: Don’t stop me now av Queen och den andre sjöng: Raise your glass av Pink och jag kommer aldrig mer kunna lyssna på dem låtarna, dem är evigt förknippade med illdåd och ondska.

Hur tog dem andra deltagarna detta? Alla vet ju att elever på Bibel-Biblel inte kan sjunga?

Folk låg på marken och grät och skrek i förtvivlan, hundarna spydde och larmet gick, det var en mycket sorglig kväll och jag kan bara beklaga. Det är utan tvekan det mitt starkaste ögonblick från mina 2 år här på Betel, synd att det skulle vara ett sådant ögonblick som man vill glömma. Jag har pratat med en nära vän som var närvarande och hon kan fortfarande höra deras röster som viskningar i huvudet, hon ligger och skakar om nätterna.

Du har ju absolut gehör, hur mår du?

Jag var tondöv efter kvällen…

Johannes bryter här ihop och vi tvingas därmed avbryta intervjun.

20120125-161513.jpg


En av de populäraste ”hash-taggarna” (en slags kategorisering, reds anm.) just nu på twitter är ”#mollyärgeni”. Mollys genialitet har visats sig på otaliga sätt under vår tid på betelseminariet. Prissänkningen av matlådan (från 20 kr till 10 kr) är ett av de finaste exemplen vi fått vara med om. Den pompösa jullunchen är ett annat.

Häromdagen bevittnade jag ytterligare en liten glimt av Mollys storhet. Jag stod i fikat för att göra den klassiska polarmackan med ost, tomat, salt och peppar när Molly plötsligt avslöjar en hemlighet:

”Det bästa jag vet är att bre smör på en macka och sedan lägga på ett lager med honung. Jag är jättesvag för sötsaker.. Om jag är extra sugen brukar jag strö över lite socker också!”

När Molly berättar det här skiner hon med hela ansiktet och för bråkdelen av sekund ser hon ut som ett litet barn i en stor godisaffär. Jag själv blir alldeles till mig och bestämmer mig direkt för att prova på att göra Mollys drömmacka. Resultatet är helt magnifikt.

Lisa Eriksson, en av mina klasskamrater här på betelseminariet som också befinner sig i matsalen, bestämmer sig för att testa samma sak och efter första tuggan brister hon ut i glädjetårar. ”Det här min dröm. Mollys dröm är min dröm. Jag hyllar den här mackan, måste twittra om det direkt!”

Lisa använde självklart hashtaggen #mollyärgeni i sin tweet.

20120125-152641.jpg

Ett av de senaste paren på betel ger oss nu en exklusiv intervju om livet på betel och om hur de fann varandra i skolan.

Att det har bildas mycket par på betels folkhögskola genom åren är väl ingen hemlighet, men hur uppstår kärlek på en så pass liten skola där alla vet vad alla gör hela tiden.
Vi har träffat det allra nyaste paret Allen och Helmer som har bildats på skolan och hört oss för om vilka faror och fällor man ska undvika samt vad som förde dem samman.

”Vi träffades och klickade ganska bra de första dagarna i skolan.” berättar Helmer, ”och sedan dess har vi umgåtts i princip varje dag”.
De båda killarna läser ju olika linjer på betel men det har inte varit något problem enligt dem.
”Vi tänkte att folk inte skulle fatta att bibel och afro funkar ihop men alla har varit jätteförstående.”

Det som är smidigt, förklarar de; är att man träffas varje dag i skolan och det stärker relationen.
På frågan vad de tycker mest om hos varandra svarar Allen:
”Hans stora händer absolut. Och Gotländskan tillägger han.
Dock menar de båda att så länge man bryr sig och gör tid för varandra så klarar man sig undan alla eventuella fällor.